Ska vi fortsätta med tyst läsning fastän eleverna inte kommer till ro?
Ska jag låta eleverna argumentera fastän de kommit ifrån ämnet?
Ska jag säga ifrån när eleverna kränker varandra men säger att de skojar?
Ska jag låta eleverna välja grupper utefter vänner och därmed låta ensamma elever vara ensamma?
När ska jag backa? När ska jag ingripa?
Svaren är olika, men lika. Att läsa av en situation får ta sekunder. Du har alltså inga marginaler. Här och nu. Beslut.
Att utgå från eleverna som grupp och individ är för mig kärnan i de blixtsnabba besluten. Vad är bäst för eleven? Kanske att avbryta den tysta läsningen för gemensam reflektion. Att faktiskt låta elevernas diskussion vandra ifrån ämnet bara för att upptäcka nya. Att ständigt uppmärksamma skämt som inte är skämt. Att skapa nya grupper där trygghet och samarbete kan växa fram. Att lyssna. Är det som verkar vara ilska faktiskt rädsla och sorg? Dags att backa.
Idag har varit en sådan dag, en med många snabba beslut. Gissa om jag känner mig trött i huvudet och taggad inför nästkommande snabba beslut?